Förebygg undernäring hos äldre
För äldre är det särskilt viktigt att säkerställa ett tillräckligt energi- och proteinintag, även om aptiten blir sämre. Trots att man nästan alltid förlorar muskelmassa med åldern, är en tydlig viktminskning oroväckande. Oavsiktlig viktminskning är ofta tecken på undernäring.
Även om aptiten är dålig är det viktigt för en äldre person att få i sig tillräckligt med energi, protein och andra viktiga näringsämnen. Oavsiktlig viktminskning är ofta tecken på undernäring, vilket har en övergripande effekt på det allmänna välbefinnandet, ökar risken för inflammationer, försämrar muskeltillståndet och försvårar återhämtning vid sjukdom. Viktförändringar ska alltid nämnas till anhöriga, hemtjänstpersonal eller till läkare.
Reagera alltid på viktminskning
Åldrande, sjukdomar och medicinering kan försämra aptiten. Även lukt- och smaksinnet kan förändras och maten kanske inte smakar lika bra längre. Lämpligt kroppsmasseindex (BMI) för äldre är 25-30 kg/m2, vilket är något högre än den rekommenderade normalvikten.
Oavsiktlig viktminskning är alltid ett oroväckande tecken, som man måste reagera på direkt. Om en äldre person inte har någon matlust och vikten bara går ner, måste de anhöriga eller vårdpersonalen göra nödvändiga förändringar i kosten. Lyckligtvis finns det många sätt att säkra det dagliga energiintaget.
Identifiera näringsbrist och undernäring
Det är viktigt att identifiera näringsbrist och undernäring hos äldre, så att man kan agera i tid. Det är viktigt att komma ihåg att undernäring inte alltid syns på utsidan. Även en överviktig person kan lida av proteinundernäring och den muskelförlust som den orsakar.
Det finns snabba verktyg för att bedöma näringsstatus (till exempel MNA-test och NRS2002-formulär), som anhöriga och vårdpersonal kan använda för att bedöma och följa den äldres näringsstatus.
Hjälp med näringsintag
När man inte har någon matlust, är det viktigaste att se till att man har ett tillräckligt energi- och proteinintag. Då ska man undvika lättprodukter och istället satsa på proteinrika livsmedel både till huvudmål och till mellanmål. Istället för den traditionella tallriksmodellen kan man använda en variant på tallriksmodellen som är uppdelad i tredjedelar, där 1/3 av portionen motsvarar proteinet.
Du kan komplettera portionerna med till exempel riven ost, sås, saltgurka, rödbetor, ketchup eller senap, enligt varje persons egna önskemål.Saltgurka och rödbetor kan hjälpa till att öka aptiten.
Du kan öka matens energimängd med ett mjukt vegetabiliskt fettillskott som är neutralt i smaken. Det kan blandas med till exempel gröt, potatismos eller grönsaker. Kolhydrattillbehör som serveras i form av potatismos och gratäng ger även mer energi än kokta alternativ (potatis, ris, pasta). På smörgåsen kan du använda mer fett.
Det är bra om du har tillgång till mat, helst ungefär var tredje timme. Om aptiten är dålig är det lättare att äta flera små måltider än ett par stora. Om du inte vill äta hela måltiden, är det bra att äta åtminstone den delen av portionen som innehåller protein, det vill säga kött, kyckling, fisk eller huvudråvaran som består av mjölkprotein/vegetabiliskt protein. Till måltidsdryck bör du välja mjölk eller berikad växtbaserad dryck. Ibland kan efterrätt smaka bättre än huvudrätt. Som efterrätt kan du välja näringsrika alternativ, som yoghurt, kvarg, puddingar, pannkakor eller plättar.
Färdiga maträtter, halvfabrikat och hemtjänstens tjänster förenklar matlagningen om den äldres eller anhörigas egen ork inte räcker till. För att måltiden ska bli lyckad är det också viktigt att vara uppmärksam på munnens tillstånd och förmågan att svälja, och vid behov servera maten i en modifierad form.
Gör mellanmål till en del av dagens (och nattens) måltider
Under dagen är det bra om det finns tillgång till olika proteinrika mellanmål. Bra mellanmål är till exempel ostsmörgåsar, yoghurt, filmjölk, kvarg och puddingar. Mellanmål som är klara att ätas som de är behöver inga förberedelser, och kan förvaras i kylskåpet även i lite större mängder. Detta är även utmärkta alternativ som nattamat.
Många drycker fungerar som bra källor till näringsämnen och energi. Är du törstig är vatten en utmärkt törstsläckare men till mellanmål kan du gärna välja olika drycker som innehåller energi och näringsämnen, som mjölk, drickbar yoghurt och juice. Du kan även prova proteinmilkshakes och småbarnsvälling.
Ett förslag är att ställa en liten portion bärkräm eller gröt kokt på mjölk, som är lätt att äta eller dricka, eller en oöppnad förpackning mjölk eller smoothie, på sängbordet som ett enkelt mellanmål eller dryck. Det bör inte gå mer än 11 timmar mellan sista och första målet. Blir fastan för lång börjar ktoppen bryta ner muskler vilket leder till viktnedgång och muskelsvaghet.
Tänk på detta om matlusten är dålig och vikten minskar:
- Det viktigaste är att säkra tillräckligt energi- och proteinintag.
- Näringstätheten i maten som serveras ska vara så hög som möjligt.
- Matintaget kommer sannolikt att öka när:
- Maten serveras ungefär var tredje timme i små portioner.
- Om nattfastan inte blir längre än 11 h
- Maten kryddas efter egna önskemål. Tillsätt till exempel kryddor, riven ost, pickels, lingonsylt eller senap/ketchup.
- Man använder proteinrika produkter vid alla huvudmåltider och mellanmål.