Skillnaden mellan olika mjölksyrabakterier

Visste du att en hälsosam tarmflora ger oss bättre förutsättningar att stå emot yttre påfrestningar, sjukdomar och infektioner? Tarmfloran mår bra av mjölksyrabakterierna som bland annat finns i yoghurt, syrade grönsaker samt tillsätts som probiotika i olika produkter.

Intresset för hur bakteriefloran i vår mag- tarmkanal påverkar vår hälsa är stort. Kanske för att en hälsosam tarmflora gör att vi lättare står emot yttre påfrestningar, sjukdomar och infektioner. Just mjölksyrebakterier används dels för att göra t.ex yoghurt eller syrade grönsaker och dels tillsätts de som probiotika i olika produkter för hälsans skull!

Vad är mjölksyrabakterier?

Mjölksyrabakterier är mikroorganismer som producerar mjölksyra när de jäser. De lever av att bryta ner sockerarter till mjölksyra och fungerar som skydd mot andra bakterier. De hjälper dessutom till att öka mängden andra goda bakterier. Människan har i alla tider använt bakterier för att öka matens hållbarhet och för att förbättra smaken.

På grund av att namnet innehåller ordet ”mjölk” kan man kanske kan tro att man som laktosintolerant inte kan äta mjölksyrabakterier. Det stämmer inte. Faktum är att mjölksyrabakterier kan hjälpa till att bryta ner laktos. Mjölksyrabakterier fungerar också bra för mjölkproteinallergiker. Vid mjölkproteinallergi bildas en allergisk reaktion mot mjölkprotein, något som inte alls har koppling till mjölksyrejäsning. Det finns många olika mjölksyrabakterier men våra vanligaste är laktobaciller och bifidobakterier. Exempel på livsmedel som är rika på mjölksyrabakterier är mjölksyrade grönsaker, syrad mjölk eller surdegsbröd.

Vad är probiotika?

Probiotika brukar beskrivas som levande mikroorganismer som bidrar med hälsofördelar när de intas i tillräckliga mängder. För att en produkt ska definieras som probiotisk måste dessa hälsofördelar ha bevisats genom kliniska studier. När det står “probiotika” eller specifika mjölksyrabakterier på förpackningen innebär det att man har tillsatt ytterligare nyttiga bakterier. Det råder intensiv forskning kring probiotika och vilken effekt det har på människokroppen. Forskare på Karolinska Institutet, som skrivit boken ”Magen – bakterier, buller och brak, tror att vi i framtiden kommer ha ”Tarmvårdscentraler” för att kontrollera vår tarmfloras sammansättning i syfte att minska frekvensen av allergier, tarmsjukdomar, IBS etc.

Skillnad på mjölksyrabakterier och probiotika

Det finns många olika typer av mjölksyrabakterier och alla klassas inte som probiotika samtidigt som alla probiotikasorter inte heller är mjölksyrabakterier. Det finns olika stammar av mjölksyrabakterier där de olika stammarna besitter olika egenskaper. Just probiotika är samlingsnamnet för de goda bakterier som i kliniska studier har kunnat påvisat positiva hälsoeffekter.

Exempel på hälsoeffekterna av probiotika:

• Förkortar symtomen av infektion i tarmarna
• Det minskar risken för biverkningar vid behandling med antibiotika

Andra områden där probiotika används och/eller studeras i vetenskapliga studier är:

• För att hjälpa människor med laktosintolerans
• För att minska risken för turistdiarré
• För att underlätta personer med matsmältningsbesvär, dyspepsi eller colon irritable (IBS)
• Minska risken för allergi hos spädbarn och småbarn
• Tarmflorans effekt på metabola syndromet (övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar).

De stora bakteriestammarna

Av de probiotikaprodukter som säljs i vanliga livsmedelsbutiker i Sverige är nästan alla mjölkbaserade bakterier. I flertalet bakteriestammar ingår antingen laktobaciller (mjölksyrabakterier) eller bifidobakterier. Dessa påverkar oss på olika sätt i magen och tarmen och det forskas intensivt på hur de påverkar vår hälsa på olika sätt.

Mjölksyrabakterier i yoghurt och syrade livsmedel

Yoghurt är en uråldrig produkt där just mjölksyrabakterier används för syrning. Bakterierna i yoghurt förbrukar mer laktos, mjölksocker, och därmed blir den syrligare än t ex filmjölken. Det är därför laktosintoleranta till exempel tål yoghurt bättre då det innehåller mindre laktos jämfört med mjölk och filmjölk. Samma metod används vid syrade grönsakeroch här kan du läsa mer om syrad mat och fermentering.