Vegetabiliska proteiner

Det finns stora skillnader i aminosyrasammansättningen mellan vegetabiliska och animaliska proteiner. De flesta vegetabiliska proteiner innehåller mindre mängder av de essentiella aminosyrorna som är livsnödvändiga för kroppen. Sojaprotein är ett undantag. Genom att kombinera olika vegetabiliska proteiner går det att säkerställa ett tillräckligt intag av essentiella aminosyror också i en vegetarisk kost. 

Vad innebär vegetabiliskt protein?

Vegetabiliska proteiner kommer från växter och deras aminosyrasammansättning varierar beroende på ursprunget. Vissa vegetabiliska proteiner, som soja, har nästan en fullvärdig aminosyrasammansättning. För att uppnå ett komplett intag av essentiella aminosyror i en vegetarisk kost är det viktigt att kombinera olika vegetabiliska proteiner.

Exempel på vegetabiliska proteinkällor:

• Sojaprodukter: Tofu, tempeh och sojamjölk.
• Baljväxter: Bönor, linser och kikärtor.
• Quinoa: Innehåller alla essentiella aminosyror.
• Nötter och frön: Mandlar, chiafrön och solrosfrön.
• Havre och ärtprotein: Har högre DIAAS-index än många andra vegetabiliska proteiner, vilket innebär bättre proteinkvalitet.

Hydrolyserat vegetabiliskt protein

Hydrolyserat vegetabiliskt protein är ett vegetabiliskt protein som har brutits ned i mindre peptider och aminosyror, vilket gör det lättare för kroppen att absorbera och använda. Det används ofta i kosttillskott och specialprodukter för att förbättra proteinupptaget.

Skillnaderna mellan animaliskt protein och vegetabiliskt protein

Animaliska proteiner som finns i mejeriprodukter, ägg och kött kallas för högvärdiga proteiner eftersom de innehåller alla essentiella aminosyror i rätt proportioner som kroppen behöver. Vegetabiliska proteiner kan sakna vissa essentiella aminosyror, men genom att kombinera olika vegetabiliska proteinkällor kan man ändå uppnå en fullvärdig aminosyrasammansättning. För att enklast uppnå en balanserad kost är det fördelaktigt att äta livsmedel som innehåller både animaliska och vegetabiliska proteiner. 

DIAAS-indexet (Digestible Indispensable Amino Acid Score) mäter proteinkvaliteten baserat på aminosyrasammansättning och hur effektivt kroppen kan absorbera dessa aminosyror. Enligt FAO har havre- och ärtprotein högre DIAAS-index än de flesta andra vegetabiliska proteiner.

Läs mer om ämnet Protein, vad det är och varför vi behöver det.