Mat- och korsallergier

Du som har en matallergi bör undvika att äta de råvaror som du reagerar på, och i stället försöka hitta alternativa produkter. Trots allergier kan du skapa en allsidig och näringsrik kost med hjälp av rätt kunskap om livsmedel och dess näringsvärden.

Idag är det mycket vanligt med allergidieter och andra specialkoster. Om du äter enligt en särskild diet är det viktigt att du säkerställer att kosten är allsidig och att du verkligen får i dig alla mineraler och näringsämnen som du behöver.

Om ditt barn följer en särskild diet bör en dietist på barnavårdscentralen se över barnets kost för att bedöma om kosten är allsidig och näringsintaget tillräckligt. Tänk på att ditt barns kost aldrig ska begränsas i onödan.

Allmän information om matallergier

Matallergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar på ett visst livsmedel. Vid en allergisk reaktion börjar kroppen producera antikroppar mot det livsmedlet. När ett visst livsmedel upprepade gånger ger symtom men kroppen inte producerar antikroppar pratar man om överkänslighet. Trots att man ofta misstänker att ett barn kan ha en matallergi, visar studier att matallergier bara förekommer hos cirka 3-9 % av barnen, varierande efter barnens ålder. Enligt studierna har matallergier inte ökat.

Förebyggande av matallergier

För att förebygga matallergier bör du inte begränsa ditt barns kost i onödan. När ditt barn provar på nya livsmedel kan man börja ge smakportioner av kött, fisk, kyckling, ägg och spannmål från 5 månaders ålder. Att introducera mat i ett senare stadium, även så kallad allergiframkallande mat såsom ägg, anses inte minska förekomsten av allergier, inte ens hos dem som är i riskzonen.

Mammans kostrestriktioner under graviditet eller amning har inte visat sig ha någon påverkan när det gäller att förebygga allergier. Även om någon i familjen har diagnostiserats med matallergi, bör inte andra familjemedlemmar begränsa sin kost av rädsla för allergier. Om bröstmjölken inte räcker till för ett spädbarn kan du vanligtvis erbjuda en vanlig komjölkbaserad ersättning som ett komplement. Användning av ersättningar med mjölkproteiner som har delvis eller helt ”hackats sönder” förebygger inte matallergi.

Symtom på matallergi

Allergisymtomen börjar vanligtvis inom några dagar eller veckor efter att du introducerat ett nytt livsmedel i kosten. I sällsynta fall kan symtom förekomma redan vid första gången barnet äter det nya livsmedlet.

De vanligaste allergiframkallande livsmedlen är mjölk, ägg samt vete, korn och råg. Förekomsten av mjölkallergi hos barn under tre år är cirka 2–3 % och äggallergi cirka 1–2 %. Spannmålsallergi förekommer hos cirka 1 % av barn under 1 år.

Hos barn är vanliga allergisymtom utslag, rinnande näsa, hosta, astma, kräkningar och diarré. Små rodnader och prickar runt munnen efter att ha ätit ett visst livsmedel brukar tyda på överkänslighet som ofta försvinner när barnet blir större. Hos de flesta barn minskar också matrelaterade allergisymtom eller kan även försvinna helt när de blir äldre. Vanliga allergisymtom i småbarns- och skolåldern är klåda och svullnad i läpparna och munnen, buksmärtor samt diarré. Enbart buksmärtor och diarré är vanligtvis inte tecken på allergi. Om ett barns atopiska utslag plötsligt förvärras kan det finnas en matallergi bakom. Även i vuxen ålder förekommer allergisymtom ofta som orala, svalg- och buksymtom. Däremot beror atopisk dermatit i vuxen ålder sällan på matallergi.

Kostbehandling

Man brukar skilja mellan lindriga och svåra allergier, då man vid svåra allergier helt måste undvika maten som orsakar symtomen. Vid lindriga allergier kan maten användas i de mängder som symtomen tillåter eller vid behov kan maten undvikas helt under en begränsad tid. I vissa fall kan tillagning av maten minska allergisymtomen. Ibland kan till exempel råa äpplen och morötter orsaka allergisymtom men gå bra att äta när de har tillagats.

Studier har visat att lindriga allergier försvinner snabbare när barnet utsätts för livsmedlet som hen är känslig mot. I allmänhet går allergier över hos småbarn vid 3-4 års ålder. Om barnets allergisymtom är mycket allvarliga ska barnet tillfälligt undvika det allergen som hen är känslig mot.

Om du måste begränsa kosten på grund av svåra allergier är det en bra idé att försöka hitta alternativ till maten som ska undvikas. Om ditt barn har en matallergi är det särskilt viktigt att säkerställa att ditt barn får tillräckligt med näringsämnen. Om ditt barn ska följa en långvarig diet som begränsar många livsmedel bör du och ditt barn träffa en dietist. Med ett eliminerings-exponeringstest var sjätte månad eller en gång om året kan man säkerställa att maten inte begränsas i onödan. Mjölk-, spannmåls- och äggallergier försvinner hos de flesta barn före skolåldern.

Pollenrelaterad korsallergi påverkar kosten

Pollenallergi är en vanlig åkomma som, när den är som svårast, även kan påverka kosten. När en person med pollenallergi dessutom får symtom från vissa livsmedel talar vi om korsallergi. Korsallergi är ett ganska vanligt fenomen, då ungefär varannan person med björkallergi får allergiska symtom även av livsmedel. Ju allvarligare pollenallergin är desto mer sannolikt är det att det uppstår även en korsallergi.

Cirka 30 % av svenskarna lider av pollenallergi. De vanligaste orsakerna till allergier är björk, hö och gråbo, men även al, valnötsbuskar och svampsporer som uppstår framför allt på hösten kan ge allergiska symtom. Pollensäsongen är lång, och de känsligaste börjar nysa redan i april. De vanligaste symtomen är rinnande näsa, nästäppa, hosta och kliande ögon.

Vad är korsallergi?

Pollenallergi relaterad till matallergi kallas korsallergi, och uppstår när du äter eller hanterar vissa livsmedel. Kroppen känner igen samma typer av proteiner i livsmedel som i växtpollen och reagerar på dem på liknande sätt. Termen korsallergi betyder att vissa växter vanligtvis förknippas med vissa livsmedel: en person som är allergisk mot björk får symtom från andra livsmedel än till exempel person som är allergisk mot gråbo.

Symtom på korsallergi

De mest typiska symtomen på korsallergi är kliande mun, svalg och öron och till exempel hantering av råa rotfrukter kan orsaka hudsymtom, klåda och rodnad. Symtomen går vanligtvis över av sig självt inom ett par timmar, men i svåra fall bör du uppsöka läkare. Korsallergi ger mest symtom under pollensäsongen. Om din pollenallergi är lindrig, uppstår korsallergi vanligtvis bara under pollensäsongen. Om du inte får allergiska symtom av maten utanför pollensäsongen behöver du bara begränsa din kost under en del av året.